INDIETUNES.BLOGG.SE

Tänkte först posta den här låten när den kom, men bestämde mig för att ge den lite tid istället och det känns som ett klokt val såhär efteråt.

Det är nya singeln på Hästpojkens kommande platta "Från där jag ropar" som släpps i mellandagarna, 28dec mer exakt. En låt som är mer åt ballad-hållet och ger en liten ny och annorlunda bild av Hästpojken, många som förväntat sig det riviga punk-soundet blir nog besvikna efter har lyssnat igenom denna låten. Den nya skivan har fått många konstiga svängar där producenten Björn Ohlsson hoppat av och kommit tillbaka och hoppat av igen, ny medlemmar har anslutit och andra har hoppat av och all denna turbulens har nog varit bra på sitt sett. Bland annat för att allt fått ta tid och jag tycker mig personligen att soundet känns mer välproducerat än innan och detta efter bara hunnit lyssna på första singeln.

Pianisten Matti Ollikainen som de tagit in gör ett oklanderligt jobb och det tror jag påverkar helhetsbilden av låten.
Första intrycket jag fick av låten var en blanding av Schlager, ballad och ett allmänt förvirrande. Men nu när jag lyssnat igenom låten ett tag börjar den växa sig till något annat och större. Lyriken är också något som är ganska förändrat sedan Caligula plattan, mer djup och jordnära än innan. Men ni som vill ha punk-soundet tillbaka ska nog inte vara allt för oroliga, enligt intervjuver som Martin gjort säger han att det inte alls kommer vara helt annat sound, att detta är en fortsättning på första plattan.

Jag väntar ivrigt.




Elias